Jag och lilla familjen i stora familjen.

¤ Julgardiner uppe : Check!

¤ Adventljusstakar framme
¤ Tomtar framtagna
¤ Julklappar inhandlade
¤ Julklappar inslagna
¤ Julkänsla hittad
¤ Påbörjat kak-bak
¤ Granen köpt
¤ Granen klädd

äh.
orsck int..

Tar veckan snabbt.

¤ Tova går som en galning. Som att hon aldrig gjort annat.
¤ Tova ramlar på dagis och resultatet blir en näsa som ser ut som en 70-årig alkisnäsa...gulligt, men gör nog ont när vi måste torka lillnosen..
¤ Aron blir sjuk. måste vabba.
¤ Båda blir sjuka. Tur att maken är ledig större delen av veckan.
¤ Jobbar två kvällar.Väldans trevliga kvällar. Garvar mycket =)
¤ Har lyckats pressa in en lång promenad och ett träningspass (där jag sprang en hel kilometer utan stopp. Nöjd)

¤ Helg. Peter jobbar nätter hela helgen.

Over and out. Trött.

(Btw.. sitter just nu och väntar på att äldsta "döttern" ska komma hem från "går'n". När blev jag så gammal?)

Tova har länge kunnat gå längs med möbler och om man håller henne i handen. Men hon har krypit fram (säkert för att det går fortast) och inte riktigt vågat släppt taget..förrän idag =)

Hon stog i köket och skulle klappa Banjo, men det var tydligen inte han så sugen på så han knatade iväg. Och hon knatade efter! Ända in till hennes rum, där satte hon sig på rumpan. Peter ringde mig direkt (jag var och tränade) och berättade den stora händelsen. Jag trodde inte att hon skulle upprepa det, men man kan ju hoppas... Men när jag kom innanför dörren hemma så gick hon fram till mig och jag fick en kram. Då föll det ett par glädjetårar =) Och nu gör hon inte annat än går, går och går =)

Hon har haft en väldigt utvecklande vecka. Hon "pratar" mycket mer, pekar och visar mer vad hon vill, hon kan nu ligga brevid och lyssna när man läser en bok, är mycket mer "medveten" och kan kommunicera på ett bättre sätt än förrut, tänder har ploppat upp och så såklart att hon går!

Älskade lillhjärtat vårat!

Nu får det gärna bli lite kallare. Bara ett par minusgrader.
Blir galen på allt detta sand/grus/slask/smuts som hunden drar med sig in.. Spelar ingen roll om man torkar honom varenda gång vi kommer innanför dörren, för det är när han torkar till som all smuts förflyttar sig från pälsen till golvet.

-2. Tack =)

Aron älskar att sjunga. Varje vecka så är det någon ny sång eller visa som han har lärt sig.

Här kommer några videor när hann sjunger "I ett hus vid skogens slut".




En när han lägger till rörelser och en snabbversion av "Imsevimse spindel"



Och en speedad version =)
(Pappan kom hem, så han skulle skynda sig lite..haha!)



Jag älskar dig, onge!

Idag så var jag på nått riktigt intressant på eftermiddagen. Nämligen en brandutbildning genom jobbet. Jag tyckte att den var mycket givande och jag fick mig många tankeställare. Allt han sa var ju helt logiskt, men det är sånt som man ändå inte tänker på. Ett tag så blev jag alldeles vimelkantig av all information...
Jag som redan har en enorm respekt för eld blev ju inte riktigt lugnare av den här utbildningen. Jag menar alltså att jag nu vet ännu mer om hur fort det kan gå. Men samtidigt så är det ju bra att vara medveten och psykiskt förberedd om något skulle hända.

När han kom in på att man aldrig får öppna en dörr in till ett brinnade rum, och då menar han ALDRIG, så trodde jag nästan att jag skulle börja gråta. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara i en situation där någon av mina barn är innanför den dörren. Men om jag skulle öppna så tar det endast tre andetag av den giftiga svarta röken sen är även jag utom räddning...

Det är så mycket jag skulle vilja dela med mig av.. men kan inte få ihop det ens i mitt eget huvud. Det tar nog en stund att smälta informationen. Men den starkaste funderingen är nog; Hur skulle jag reagera i en sån situation? (nu menar jag en situation där inte mina barn är inblandade).

Jag tror att jag skulle hålla mig relatiivt lugn och metodisk. Det baserar jag på en händelse långt tillbaka i tiden då jag bara var typ 8 år och blev tvungen att agera fort i en "kris-situation" med min syster.
Jag hoppas att jag är någon att räkna med och inte någon som blir ett nervvrak..

Men min fråga till er är: När bytte ni batterier i era branvarnare sist?
Om ni inte vet så gör det NU!
Det är en jäkligt billig livförsäkring...