Klagomuren..
Känns som att jag skulle kunna döpa om bloggen till klagomuren...
Men sedan två veckor tillbaka har det varit riktigt risigt med Fru Wallgren. Började med att jag hade jätteont i sidan av magen. Trodde nästan ett tag att det skulle kunna vara blindtarmen. Men det gick över. För typ en dag, sen kom det förvärkar och sammandragningar till tusen. Har i princip legat i tre dagar nu och vridit mig av smärta. Går på alvedon för att jag ens ska kunna stå upp. Blir tokig snart...
I lördags så var vi nästan påväg in på förlossningen för jag hade så pass ont. Men efetr alvedon och någon timme så kändes det bättre. Men som vanligt så oroar jag mig för att få sådär dunderont när P jobbar. Då kan jag ju knappast ta hand om lilleman... å vad jobbigt det är den här gången. Och jag hatar att jag bara klagar!
Snälla älskade lilla mirakel, kan du inte komma ut till oss snart. Du är så efterlängtad och vi vill se hur du ser ut. Kommer du vara som din bror eller kommer du vara helt tvärtom? Vem kommer du likna till utseende? Kommer du vara lika envis som din far och Aron? Eller kommer du vara lika konflikträdd och feg som din mamma?
Mamma längtar efter dig, så du är så välkommen =)
Vi längtar efter dig också, lilla sprattelfia, kom ut nu så mamma slipper alla förvärkar, och oro.... Kram
Jag tror att sprattelfia blir lika go å snäll som sin morfar, framförallt en ödmjuk litten tös. Hoppas att du snart ser dagens ljus och ger din mor lite andrum, Kramar från moffarn
konstigt nog så hade jag oxå så där jobbigt när jag väntade ebba..de gjorde såå ont, att vända sej i sängen, klä på sig el bara gå från soffan till toan va en ren pina! men då va jag öppen 6 cm då vi kom in:-) hoppas att de går undan på förlossningen för dej oxå, för visst drog de ut på tiden med aron?
kram isa
