Jag och lilla familjen i stora familjen.

Jag känner mig som en boll... I andras ögon så ser jag säkert liten ut (eftersom jag får höra det heela tiden), men jag känner mig som en stor marsipangris.. =)
Det är liksom både bra och dåligt med att jag är "liten". Det är ju bra att slippa behöva dras med massa extra kilon både under och efter graviditeten. Men i mitt läge så har jag hela livet fåt höra att jag är så smal och liten, att jag måste vara sjuk eftersom jag är så smal. Det har gjort så ont varje gång jag fått höra detta. Jag ville ju aldrig vara så smal! Jag ville vara "normal" jag med, precis som dom som är överviktiga känner. Är man dessutom överviktig så kan man ofta (jag vet att det inte är lätt och att för vissa går det inte, men ändå) gå ner i vikt genom olika dieter och kostråd. Men det är jäkligt svårt att gå upp i vikt om man är underviktigt. Jag vet, för jag åt massor med mat och sånt som är klassiskt att man går upp i vikt av, utan att öka ett gram på vågen. Men så träffade jag min älskade Peter, och med det följde att jag äntligen började öka i vikt. Jag blev säkert tryggare i mig själv och kroppen kunde "anpassa" sig på nått vis. Så på lite mindre än ett år så ökade jag 10 kg och jag kunde känna mig "normal". Äntligen fick jag höra att jag "såg frisk ut". Och det var så skönt att slippa höra kommentarer som "men äter du inte, eller?", "Är du sjuk på nått vis?" eller "Men herregud Jessica, vad du är smal, du ser ut som en sticka!".
Så nu är jag lite orolig att jag ska hamna i samma situation igen eftersom jag inte har gått upp så mycket i vikt när jag är gravid. När vår älskade bebis väl är ute och magen är borta så tror jag att jag kommer ligga minus på vågen jämfört med innan jag blev gravid. Om jag sen ska gå ner några kilon när jag ammar, som det flesta gör, så kommer jag bli ännu mindre. Vilket jag har kämpat emot hela mitt liv!

Jag vet att detta är ett känsligt ämne och att det sticker i ögonen på de flesta att man beklagar sig över att vara smal. Men det är hur jag känner och jag måste bara få vetilera lite. För det är inte alltid självvalt att vara smal och kom ihåg det nästa gång du kommenterar att någon är liten. För det kan ju faktiskt vara så att denna person är sjuk på riktigt... Det är lite konstigt att det är helt tillåtet att kommentera smala människors kroppsform, men man skulle ju aldrig säga till en tjock person att "Men herregud ***, vad fet du är!". eller?

Jaja. Annars så är det bara fint =)
Vi går som i en bubbla och bara väntar på lilla miraklet. Känns som att någon har tryckt in paus-knappen ett tag..

Nu: Gå med Banjo (eller gå och gå.. jag mer vankar fram..hehe)
Sen: Fara till stan och käka Sushi med syster. mumsfilibaba!

Kram Kram