Leeedig.

Igår så gjorde jag mitt sista arbetspass på nästan två månader =)
Skööönt!

Men.

När jag började jobba så tyckte jag att det skulle bli så skönt att få slippa dessa långdragna, gråtfyllda läggningar med Aron. Vad tror ni hände så fort jag började jobba? Jo, han gjorde en helomvändning och la sig utan problem varenda kväll...
Vad tror ni att han har börjat med nu när jag ska vara ledig igen? Japp! Nu är vi tillbaka till gråten och skriken igen...

Man vill ju kunna vänja av honom med det här, men eftersom de små delar rum så kan vi inte låta honom skrika och gråta som han vill, för då vaknar ju lilltjejen. Så det blir till att sitta därinne med honom. Ikväll tog läggningen ganska precis en timme. Suck.

Kommentarer
Postat av: Alfva

Man får bita sig i läppen helt enkelt. Det kommer gå över, men frågan är bara när... :(

2011-06-20 @ 22:34:07
URL: http://alfvan.wordpress.com
Postat av: moffarn

ge lillgrabben en kram och säg att den är från moffarn så somnar han med ett leende på läpparna, lycka till

2011-06-21 @ 05:56:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0