Bad to the bone..
Idag så har lilla hjärtat kunnat stöjda på benet och han kan ta några stapplande steg om han håller i sig i tex vardagsrumsbordet. Jag vet dock inte om det är av smärta eller rädsla som han inte vill gå utan stöd.. Men det är ju framsteg bara sedan igår.
Men han har ju gått tillbaka till sin gamla "krypstil" då han hasar sig fram på rumpan, vilket han verkar vara ganska nöjd med just nu.
Annars då? Jorå, livet är skit på en bröbit som en vän uttryckte sig en gång..
Ser fram emot veckan som kommer för då ska jag och karln åka på en dygns-kryssning med Birka. Kommer bli hur mysigt som helst! Kan nästan inte komma mer välbehövligt än nu. Lääängtar =)
Någon som har koll på hur maten är på den båten?
Ingen koll på hur maten smakar, men det låter härligt! :)
Då kommer du dessutom passera både mitt jobb och mitt hem!
Skönt att lillkillen vågar stödja lite nu iaf!
